Grönland »
Färöarna »
Island »
Jan Mayen »
Norge »
Svalbard »
Antarktis »
Alaska »
Företagsresor »
 
Events »
Fakta & restips »
Böcker & kartor »
Försäkringar »
Boka en resa »
Om oss »
Kontakt »
Nyhetsbrev »
In English »
Jobba hos oss »
  Karta över Grönland

Grönlandsresor AB
Rastaholms Allé 27
178 90 Ekerö
SVERIGE

tel 08-556 269 70


Följ oss på Facebook

 

 

 


Hämta Acrobat Reader

 
       

 Plancius på Svalbard - Vad säger tidigare resenärer? 

 

Mats och Karin Améen var med på expeditionen PLA07-13. Här följer deras berättelse och deras egna tagna bilder.


Svalbardsresan 2 juli – 14 juli 2013



Tisdagen den 2 juli. Vid dagboken: Mats

Tidig morgon i Oslo med frukost kl 7. Vi tog flytoget ut till Gardermoen så vi var på plats nästan två timmar innan avgångstid. Kl 9.55 lyfte SAS-planet, som via Tromsö tog oss till Longyearbyn, där vi landade 4 timmar senare. En flygbuss körde oss fram till Funken Hotel Spitsbergen, där vi skulle tillbringa vår första Svalbardsnatt. Vädret var + 10˚C och gråmulet – alltså obetydligt sämre än i Oslo!

Longyearbyn ger verkligen en känsla av nybyggarsamhälle. Även om samhället är drygt 100 år gammalt finns i princip inget kvar från innan Andra världskriget, då allt sköts sönder och ödelades av tyskarna 1943. Linbanestolpar, gruvhål på fjällsidorna och den stora övergivna linbaneomlastningsstationen, som ser ut som en jättelik spindel, dominerar stadsbilden. Orten har vuxit mycket de senaste åren och invånaretalet är nu runt 2 000. Bland annat finns nytt sjukhus och en ny affärsgata med allehanda butiker. Servicenäringen domineras av personal från Sverige och Thailand.

Vi gick en rundtur i byn, provianterade; köpte plåster och varm korv. Så slutade vi vår vandring med ett besök i kyrkan, som är världens nordligaste. På kvällen åt vi en god pub-rätt på hotellet.


Onsdagen den 3 juli. Vid dagboken: Karin

Dagen då vår kryssning ska börja. Mats springer en runda i Longyearbyn på morgonen. Lugn morgon på hotellet. Vi tar med oss packningen till Polarhotellet och lämnar den i deras bagagerum under dagen. Därefter går vi till Svalbards museum, som var mycket fint och fortsätter till Spitsbergen Airship Museum som bl a visar Amundsens färd över nordpolen. Äter vårrullar på en Thai-restaurang och skriver några vykort innan vi tar packningen till båten.

Vi hämtas mellan kl 16 och 17 av Zodiac-båtarna och blir körda ut till Plancius. Får en bra hytt på plan 4. När alla installerat sig kallas vi till lounchen och reseledaren Kelvin presenterar sig och guiderna samt några nyckelpersoner i besättningen, som är på totalt nästan 50 personer. Sen börjar genomgång av säkerhetsföreskrifter och övning till livbåtarna. Därefter middag och genomgång av morgondagen. God natt.

Sedda fåglar: snösparv, svalbardripa och silvertärna.


Torsdagen den 4 juli. Vid dagboken: Mats

Efter en natt med lite dyning får vi en lugnare morgon när vi glider in i Krossfjorden på Spetsbergens västkust. Tusen meter höga toppar med branta fjällsidor omger oss. Och så dalglaciärer som kalvar ut i fjorden och dess vikar.

I Tinayrebukta ankrar vi och alla åker in till land i Zodiac-båtar. I dessa uppblåsbara gummibåtar med kraftfull utombordare kan det sitta 10-12 personer plus föraren/guiden. Först går flera beväpnade guider i land och vandrar iväg solfjäderformat från landstigningsplatsen. Isbjörnsfaran gör att ingen får vandra omkring fritt utan beväpning. Först när terrängen är avkollad släpps övriga av. Några svalbardsrenar med sin satta kroppsbyggnad försvinner iväg bakom ett krön när vår 100 personer stora grupp går i land. Vid denna första landstigning botaniserar vi bara i närområdet. En storsäl simmar förbi. Efter någon timme återvänder vi ombord och intar en buffélunch i matsalen.

Eftermiddagen ägnar vi åt Ny-Ålesund; världens nordligaste fasta bosättning. Kolbrytningen är nerlagd; det som främst minner om den epoken är ett ånglok och några kolvagnar som står uppställda i hamnen. I samhället, som egentligen bara har två gator i T-form, lär det finnas ett 30-tal bofasta. Till det kommer diverse gästforskare och en och annan turist.



Dagens lilla samhälle domineras av polarforskningsstationer från många olika länder. Vi köper vykort som postas på världens nordligaste postkontor. Sen vandrar vi ut till masten, där Nobiles och Amundsens luftskepp angjorde på sina färder, när de försökte nå nordpolen.

I småregn återvänder vi i Zodiac-båtarna till m/s Plancius. Middag på kvällen och genomgång inför morgondagen i lounchen. Alla genomgångar och föreläsningar sker på både tyska och engelska, eftersom en stor grupp schweizare finns med, vilka har bristfälliga engelskkunskaper.


Fredagen den 5 juli. Vid dagboken: Karin

Vaknar redan vid 6-tiden. Efter frukost åkte vi ut med Zodiac-båtar efter att ha vänt våra närvarokort vid landgången; grönt – ombord, rött – ute. På turen ut till Andøyane i Liefdefjorden såg vi vår första isbjörn, som vi följde länge från båtarna. En mager stackare som åt fågelägg. På eftermiddagen fick vi en föreläsning om tjeckiskan Christiane Ritter, som bodde ett år med sin man i en hytte på Gråhuken. Därefter åker Mats ut och paddlar och jag följer med gruppen på en medium hajk på 3 kilometer över halvön, som Mats paddlade runt. Sedan möttes vi vid hytten som Christiane Ritter bodde i. Åker Zodiac-båt åter till Plancius.


På kvällen stävar vi vidare norrut. När vi passerar 80:e breddgraden slår en besättningsman i skeppsklockan, som visst traditionen bjuder. En stund senare passerar vi ön Moffen med massor av valrossar. Trots långt avstånd luktar de riktigt illa.

Sedda fåglar: Labb, stormfågel, sillgrissla, tobisgrissla.
Sedda däggdjur: Storsäl, grönlandssäl, vikare, valross.


Lördagen den 6 juli. Vid dagboken: Mats


Lördagen vigs helt åt packisen. Vi tar oss sakta fram i isen och ser en hel del storsäl och grupper av lekfulla grönlandssälar. En bit bort ligger en vilande isbjörn. Båten stannar och alla ställer sig på däck och tittar på den i sina kikare och med kamerorna i högsta hugg. Efter en stund reser sig det väldiga djuret och kommer vädrande mot båten. Till sist är den bara 10-15 meter bort och tittar nyfiket upp mot oss. Tystnaden är andäktig, bara kameraklicken hörs. Efter ett tag släntrar björnen bort, lägger en stor bajshög på isen och vandrar vidare.

Vid Sjuøyane och Vesle Tavleøya längst upp i norr – nära 81:a breddgraden – tätnar isen och vi får vända söderut.

Utmärkta föreläsningar i lounchen om både glaciärer och isbjörnar. De åtta guiderna är över lag mycket kunniga med olika specialområden som botanik, marinbiologi, fauna, geologi, fotografering och havspaddling. Intressant dag, men man går till sängs med ett uppdämt rörelsebehov efter en hel dag ombord på båten.


Söndagen den 7 juli. Vid dagboken: Karin

Vaknar när vi är i Sorgefjorden och tittar ut – ganska mycket sol. Frukost och sedan sammandrag av dagens aktiviteter ”in the lounge”. Vi går ut på en ”long hike”. Zodiac:en till land och vandring över tundran till fjällkanten. Närkontakt med Rodahlfjället och sedan åter till stranden. Valrossar på Eolusneset. Fantastiska djur som luktar otroligt illa.

Sedda fåglar: Labb, skärsnäppa

Vidare söderut i Hinlopenstretet med Plancius, vilket möjliggjorde kort ”power-nap”, till Faksevågen. Där gör vi ytterligare en longhike, som visar sig bli en ”adventure hike” när vi klättrar ner genom en ravin i en bäck. Skulle blivit en genväg, men blev garanterat en senväg. Jag trillar och slår mitt ena knä. Hittar ”spiderplant”, som lär vara rätt ovanlig. Badar vid stranden och åker tillbaka till skeppet, där kvällen innehåller ett grillparty på bakre däck med fria drinkar och limbo. Trevligt! Godnatt.



Måndagen den 8 juli. Vid dagboken: Mats

Frukosten serveras alltid kl 7.30 eller 8.00 och är en buffé med allt från egg & bacon, műsli, toast, croissanter till färsk frukt. Brödet är kanske inte så märkvärdigt, men i övrigt är allt mycket välsmakande.

Efter 9 är det genomgång av dagens förestående aktiviteter. Idag är det fågelklipporna vid Alkafjell som gäller. Det är lodräta klippor och raukformade stenformationer som stupar ner i havet och hyser 120 000 par spetsbergsgrisslor. Några trutar och en fjällräv ser vi också. De har smörgåsbordet dukat bättre än vår frukost! När vi rätt nerkylda återvänder till Plancius blir vi mottagna med romspetsad varm choklad. Gött!



Över lunchen stävar Plancius österut tvärs över Hinlopenstretet och in i Wahlenbergfjorden på Nordaustlandet, som är Svalbards näst största ö. Den är täckt av två stora inlandsisar, Austfonna och Vestfonna, som ligger på ömse sidor om fjorden. En smal fond av bergstoppar syns ut mot fjorden, men med jämna mellanrum tittar glaciärerna fram med sina isfall.

På eftermiddagen är det tänkt att vi ska välja mellan long-hike, medellång hike eller fototur. Vi ger oss av i Zodiac-båtarna, men innan vi nått land har en av guiderna fått syn på en vilande isbjörn. Då ändras snabbt planerna och det blir en Zodiac-tur istället. För kajaknybörjare blir det paddling och 10 st Zodiac-båtar körs fram till ”the gangway” för övriga. Det blir en givande eftermiddag ändå med säl (troligen vikare) och två isbjörnar. Den andra ligger bara en kilometer från den första och är lite mer aktiv. Den har ett stort sår på ryggsidan, så den verkar ha varit i slagsmål.

Efter middagen får vi veta av expeditionsledaren Kelvin att planen nu är att runda Spetsbergen, vilket egentligen inte ingick i planerna. Men isläget är gynnsamt, så vi ska ta oss runt som första tur denna säsong. Trevligt!


Tisdagen den 9 juli. Vid dagboken: Karin

Vaknar efter en god natts sömn i tjock dimma vid Kapplee , som är Edgeøyas nordvästra hörn. Våra turer idag är tveksamma just på grund av dimman. Guiderna ser inte isbjörnarna. Men vi kommer i alla fall i väg; Mats på kajaktur och jag på medellång vandring. Här finns väldigt mycket blommor och ett ”forskningstorn” med TV-mast. Här finns också en flock valrossar.

Turen på förmiddagen var blåsig ut och in. Zodiac-båtarna fick lägga till med aktern först och någon av dem höll på att slå runt i en våg, dock utan passagerare. Även landstigningen med kajaker i bränningarna var besvärlig.

Efter lunch är vi åter i land, men nu i Sundbukta på Barentsøya. Longhike med Michelle och Andrew. Här finns små sjöar och berg som liknar svenska fjäll. Lite renar, en del fåglar och många blommor även här. Zodiac:en tillbaka.

På kvällen åker vi söderut längs den öppna ostsidan av Spetsbergen. Vi förbereds på en gungig natt.


Onsdagen den 10 juli. Vid dagboken: Mats


Efter en natt med rejäl dyning, när vi rundat Spetsbergens sydspets Sydkapp, stävar vi på morgonen in mot Hornsund. Fjorden omges av glaciärer, höga fågelklippor och vidsträckta grusfällt. Frukosten startar först efter kl 8 och sedan får vi en botanisk föreläsning av Michelle från Holland, som för övrigt bott i Malmö och kan lite svenska.

Förmiddagsturen går in till en hög trekantig fågelklippa på fjordens nordsida. Här får vi röra oss fritt på ett litet område nedanför klipporna med intensiv blomsterprakt och grönt gräs. I klippskrevorna bor det Spetsbergsgrisslor. Några i gruppen, bl a Karin, ser Beluga, d v s vitval.

Efter lunch bär det av till de ödsliga grusåsarna på södra sidan om fjorden. Karin och jag deltar i den långa vandringen, som går upp och ner över backarna. Längst ut på höjden mot havet föreslår guiden fem minuters tystnad, då alla bara sitter och lyssnar på bränningarna mot stranden och skådar ut över fjorden. Mäktigt! På återvägen tittar vi på valben från valfångstepoken. Intressant med de gröna mossbäddar som omger benresterna, gödda av proteinet från valarna.

På kvällen går båten längst in i Hornsund och stannar till vid såväl Storbreens som Hornbreens mäktiga isfall. Ingen dålig middagsutsikt!

Vid måltiderna har vi suttit vid lite olika bord och lärt känna många trevliga människor från olika länder. Mest har vi suttit med Sabine från Wien och Mike och Mary från San Francisco.


Torsdagen den 11 juli. Vid dagboken: Karin

Tidigt upp och direkt efter frukost ut på första Zodiac-landsättningen. I natt har vi flyttat oss till Bamsebu vid södra sidan av Bellsund. Vi ger oss ut på en longhike med Michelle, Sandra och Christian. Kommer fram till Sysselmannens hytte, men där måste vi avbryta turen för det har siktats en björn någon kilometer öster om oss. Sysselmannen och ”hans biolog” kommer ut och pratar med oss en stund medan vi väntar på undsättning – 6-7 Zodiac:er kommer efter en stund på bred front in i viken där vi är. Tror att ”the Staff” tycker det är ganska roligt när något oplanerat händer.

Tillbaka i båten med lunch kl 12 och färd mot nya äventyr. På eftermiddagen var vi framme vid Vårsolbukta på norra sidan av Bellsund. Här gjordes en kort hike till några hytter som sattes upp på 70-talet när här var oljeprospektering. Massor av renar och alkekungar. Tillbaka till båten, betalar våra räkningar, packar och går på captain’s cocktail. Trevligt! Fotografen Sigi visade ett fint bildspel, som vi laddade ner på ett USB-minne. Personalen avtackades och vi gick till ”dinningroomet” och åt middag med Sabine, Mary och Mike.


Fredagen den 12 juli. Vid dagboken: Mats

Redan sent föregående kväll hade vi nått hamnen i Longyearbyn. På morgonen steg vi upp rätt tidigt och tog efter frukosten farväl av dem vi umgåtts mest med samt guiderna. Innan vi skulle lämna Plancius såg vi en fjällräv på kajen, som tassade omkring som en katt. Märkligt när vi under hela resan bara tidigare sett en enda fjällräv och då på långt håll!

Så lämnade vi då Plancius och gick ombord på m/s Langøysund strax intill. Den skulle föra oss till Barentsburg. Det var en gamma skorv från 1954, men med mycket charm och med en halvtokig men underhållande guide.

Vid Esmarkbreen släppte vi av en grupp fransmän som skulle kajakpaddla en vecka och tittade på det branta isfallet ut mot fjorden. På färden över till Barentsburg bjöds vi på lunch – lax och vikvalskotletter. När mobiltelefonen efter en stund slog om till rysk mottagning ”RUS” förstod man att en annan värld nalkades. En helikopterflygplats passerades liksom en väldig bondgård, där det tidigare funnits kor och grisar för att Barentsburg med sina knappt 1000 invånare skulle bli självförsörjande på kött. Guiden påstod att grisarna var långhåriga för att klara kölden och var framavlade som en korsning med svalbardren. Det latinska namnet hävdade han var ”Bacon Polaris”!

En stund senare lade vi till i Barentsburg. Fallfärdiga hus blandades med sådana som höll på att renoveras. Det pågick en förvånansvärd aktivitet. Lenin-statyn med skylten ”Länge leve kommunismen” fotograferades liksom kapellet. Det hade uppförts i rysk-ortodox stil till minne av den svåra flygolyckan 1996, när nästan 200 ryssar hade omkommit vid inflygningen till Longyearbyn. Det guidade besöket avslutades på en bar, där ett glas färsköl från det lokala bryggeriet intogs.

På hemvägen passerade m/s Langøysund det nerlagda ryska gruvsamhället Grumantbyen. Där hade det fram till på 1960-talet funnits en elektrisk gruvbana till hamnen i Colesbukta. En bit upp längs stranden syntes banvall, spårrester och snögallerier. Fina fågelklippor med spetsbergsgrisslor och lunnefågel passerades också.

Vid halvsjutiden återvände vi till Longyearbyn. En överdådig skaldjursmåltid på Hotel Spitsbergen för endast 119 Nkr per person avslutade dagen. Vi lade oss tidigt med tanke på den korta natten vi hade framför oss inför avresan.


Lördagen den 13 juli. Vid dagboken: Karin

Vaknar av mobilen kl 2.00. Sedan ringer även väckningen från receptionen. Går upp och hämtar några mackor och tar 2.30 bussen till flygplatsen. Märklig känsla att stiga upp mitt i natten och komma ut i fullt dagsljus, där solen står högt över fjälltopparna. Flyget gick 4.10. De har fel tyngdfördelning i det knappt halvfulla planet, så vi får flytta fram.

Sedan lyfter vi och lämnar Svalbard. Och så är denna fantastiska resa till ända.
 

 

 

   
 


Tillbaka till reseskildringarna

Mer om fartyget Plancius

Till Plancius Svalbardsexpeditioner 2017